Yo folket

Hur mås det?
Vilka är ni som fortfarande läser bloggen? :)
Här ligger jag däckad i soffan och kollar partaj.
Måste börja skriva låtar. Har på nåt sätt så mycket att skriva om.
När jag var liten skrev jag alltid låtar.
Min första låt på engelska skrev jag tillsammans med Jennie när vi var nio år. Fantastisk text:
"Im sorry baby, im sorry so. I love you so much, go go go.
Old love rost not, no no no not,
Vår schoolbag is ugly and yellow. Yellow yellow yellow ugly.
We are the best best we are the best.
Im sorry baby, oh oh oh, Im sorry so.
Go go go.
Im sorry baby, im sooooorry so. Go go go"

Livet som 9-åring var tufft tydligen

Nattliga tankar

Gick och la mig för en timme sen.
Fortfarande vaken.
Vad gjorde jag innan iPhone kan man undra då.
Jag tror jag sov.
However.
Alla tankar, i alla fall för mig, kommer när jag ska sova.
Jag började tänka på en grej, varför den grejen inte blev som jag ville.
Gjorde lite efterforskningar i mitt minne och med hjälp av sms och annat i mitt lilla äpple.
Och där nånstans slog det mig, att vissa saker gör en knäpp.
Ibland fuckar man upp.
Och så får man göra det bättre nästa gång.
Fast det är ändå jävligt irriterande att man faktiskt fuckar upp ibland.
Aja.
Lär vila upp mig lite.
Har ju legat däckad i en vecka i feber och idag har jag dansat i 6 timmar.
Härlig kondis men skaffat sig senaste dagarna.
Inte.